Så gör du en budget
Utgå från lönen efter skatt och dra av fasta kostnader, sparande och rörliga kostnader. Det som blir kvar är vad du har att spendera. Börja direkt här: fyll i din lön och dina kostnader.
Kvar varje månad: 5 797 kr av 24 267 kr i inkomster.
Inkomster per månad
Utgifter per månad
| Del av inkomsten | Du | 50/30/20 |
|---|---|---|
| Måsten: boende, mat, resor, räkningar | 60 % | 50 % |
| Vill: nöjen, kläder, resor du väljer | 6 % | 30 % |
| Sparande | 10 % | 20 % |
Börja med 10 % av lönen efter skatt och sikta på 20 %.
Förifyllt med Konsumentverkets beräkningar för 2026 för en vuxen som bor ensam i lägenhet. Hyra, resor och sparande är exempel utan officiell siffra. Byt varje belopp till ditt eget.
Vill du ha samma budget på papper eller i ett kalkylark? Ladda ner budgetmallen gratis som Excel, utan e-post. Den har tolv månader och en flik där du följer upp vad det faktiskt blev.
Vad är en budget?
En budget är en plan för dina pengar. Den visar hur mycket som kommer in, hur mycket som går ut och vad som blir kvar. Poängen är att du ska veta vart pengarna går. Då bestämmer du själv i stället för att undra var lönen tog vägen den 20:e.
De flesta som börjar budgetera blir överraskade av samma sak: det är sällan de stora köpen som stjäl pengarna, utan de små, återkommande utgifterna som rullar på i bakgrunden.
Hur gör man en budget? Steg för steg
Du behöver fyra delar och en koll varje månad. Ta en månad i taget.
- Inkomster. Summera allt som kommer in efter skatt: lön, studiemedel, bidrag, sidoinkomster. Räkna på det du faktiskt får in, inte på bruttolönen. Lever du på CSN finns en färdig studentbudget.
- Fasta kostnader. Hyra eller boendekostnad, el, försäkringar, abonnemang, mobil, transport. Sådant som kommer varje månad oavsett vad du gör. Budgetmallen har Konsumentverkets siffror ifyllda att utgå från.
- Sparande. Lägg sparandet som en egen post, helst direkt när lönen kommer, inte det som råkar bli över. Börja med 10 % av lönen efter skatt och sikta på 20 %. Spara först till en buffert, och se fler sätt att spara pengar. Hur mycket du kan spara varje månad står i Sparande.
- Rörliga utgifter. Mat, nöje, kläder, oplanerat. Det är här du har mest att säga till om, och det är här en budget hjälper dig se mönster. Vad maten brukar kosta räknar du ut i matbudgeten.
- Följ upp varje månad. Konsumentverkets sista steg är att följa upp budgeten: jämför hur mycket du tänkt använda med hur mycket du faktiskt använt. Gör det till en koll när månaden är slut, och ändra de poster som inte höll.
När de fyra delarna är på plats ser du direkt om det går ihop. Blir det minus vet du vilka poster du kan ändra. Blir det plus kan du bestämma vad överskottet ska gå till.
50/30/20: en enkel tumregel
En vanlig startmodell är att låta ungefär 50 % gå till behov (boende, mat, räkningar), 30 % till önskningar (nöje, shopping) och 20 % till sparande och amortering. Siffrorna är inte heliga. De är en utgångspunkt att anpassa efter din situation. Bor du dyrt är 50 % ofta orealistiskt, och då är det bättre att veta det än att låtsas.
Hela regeln, och hur du räknar på din egen lön, står på 50/30/20-regeln.
Vanliga misstag att undvika
- Att glömma de årliga utgifterna (försäkringar, tandläkare, jul). Dela upp dem per månad så överraskar de dig inte.
- Att budgetera för perfekt. En budget du inte orkar följa är värdelös. Börja grovt och förfina.
- Att spara det som blir över. Vänd på det: spara först, spendera sedan.
- Att aldrig titta tillbaka. Budgeten blir användbar först när du jämför plan mot verklighet.
Budget i NFK
NFK samlar din ekonomi på ett ställe och gör siffrorna lättare att förstå. I stället för att fylla i ett kalkylark för hand ser du dina inkomster, fasta kostnader och rörliga utgifter i en tydlig överblick, och hur mycket du realistiskt kan spendera resten av månaden.
Vanliga frågor
Hur mycket ska jag spara varje månad?
Börja med 10 % av lönen efter skatt och sikta på 20 %. Det viktigaste är att börja med ett belopp du klarar varje månad och höja det när du kan.
Vad är skillnaden mellan fasta och rörliga utgifter?
Fasta utgifter är ungefär lika stora varje månad, som hyra och abonnemang. Rörliga utgifter varierar, som mat, nöje och shopping. Det är där du har mest att påverka.
Behöver jag en app för att göra en budget?
Nej. Du kan börja med kalkylatorn på den här sidan, med NFK:s gratis budgetmall i Excel eller med papper och penna. En app som NFK gör det enklare att hålla budgeten uppdaterad och att se mönster över tid, men principen är densamma.
Hur ofta bör jag se över min budget?
En snabb koll varje månad räcker långt. Jämför vad du tänkt använda med vad du faktiskt använde, som Konsumentverket beskriver. Se över budgeten ordentligt när något större förändras, som ny lön, ny bostad eller en ny fast kostnad.
Den här sidan ger utbildande information om privatekonomi, inte finansiell rådgivning. Din situation är unik, så använd informationen som en utgångspunkt för dina egna beslut.
Gratis att komma igång. Ingen bindningstid.
Källor
- KonsumentverketSå gör du en budget
- KonsumentverketVilka kostnader har ett hushåll?
- KonsumentverketVad kostar maten varje månad?
- SkatteverketTeknisk beskrivning för skattetabeller 2026 (SKV 433)
- SkatteverketBelopp och procent, inkomstår 2026
Hur NFK räknar och väljer källor står på Så räknar vi.
Publicerad , uppdaterad . Skriven av NFK.
Granskad av Gabriel Sjöström, grundare och ansvarig för budgetguiderna.